Idag får ca 10 % av alla kvinnor bröstcancer någon gång under sitt liv. Livstidsrisken för att insjukna i bröstcancer vid en mutation i BRCA1 eller BRCA2 bedöms vara 60-80 %. Vid profylaktisk mastektomi, d.v.s. en förebyggande bröstoperation, så bedöms risken minska med 90 %.



måndag 4 april 2011

Bröstvårtorna är på plats

Nu är bröstvårtorna gjorda Plastikmottagningen på Sahlgrenska sjukhuset och jag tänkte berätta om hur det gick till. Först måste jag berätta om varför jag fällde glädjetårar den dagen. När jag satt i väntrummet så mötte jag en kär vän. Vi hade samma ärende den dagen, samma läkare. Hon hörde mitt namn. Gud vilken tur att hon hörde mitt namn. Jag blev helt chockad när jag förstod att det var hon. Vi har aldrig mötts, inte ens talat med varandra särskilt många gånger. Vi har bara nuddat vid varandras liv, men ändå så betyder hon så mycket för mig. Några få människor som kommer in i ens liv lämnar ett stort avtryck. Hon är en sådan person. 

Så över till bröstvårtorna igen. Min käre läkare Dr. Andri Thorarinsson gjorde operationen med hjälp av två sköterskor. Jag fick klä av mig på överkroppen och sen prövades det ut vart bröstvårtorna skulle sitta. Till hjälp användes två sillikonbröstvårtor som fastnade på huden och som kunde flyttas runt. Detta tog några minuter och min läkare var noga med att jag skulle tycka att placeringen var bra och självklart så framförde han även sin åsikt. För att det skulle bli en finare form på bröstet så gjordes även en liten korrigering med några stygn på ett annat ställe.

Jag fick lägga mig på en brits mitt i rummet och sköterskorna klädde in mig i grönt operationspapper. Jag fick flera sprutor på/runt om brösten med bedövning (tandläkarbedövning). Det gjorde ont, eller egentligen var det mest otäckt. Sen gjordes själva operationen. Efter en liten stund släppte spänningen och det var helt ok, men jag aktade mig för att titta på själva operationen. Från att jag blev inkallad tills det var färdigt tog det en timme.

Jag hade inte ont alla efteråt och hade kunnat köra bil. Jag gick faktiskt och shoppade en stund på stan. På kvällen däremot så kom ganska hastigt mer smärta. Inte jätteont, men det kändes som att någon hade skurit en hel del i mig. Ja, det gjorde ont. Dan därpå var ingen fara, kändes lite lätt.

Ett tips är att ha på en sportbh på natten. Jag tänkte inte på det och följaktligen så lossade det ena förbandet. Jag fick därmed tillbringa morgonen på vårdcentralen för att få nytt förband. Det är bra att känna till att man inte får väta ned förbandet på 1-2 veckor, så duschandet blir lite omständigt. En vecka efter operation så ska man på infektionskontroll och efter två veckor så ska man ta stygnen, båda tiderna är hos distriktssköterskan.

Idag såg jag ett intressant inslag på Vetenskapens Värld som visar att det görs framsteg i både upptäckt och behandling av bröstcancer. Denna gång var det sådant som kommer att göra skillnad inom snar framtid. Det är väl värt att kolla in länken ovan - hoppfullt.

3 kommentarer:

  1. Det var så härligt att träffa dig, men usch så hemskt att vi inte kunde sitta ner och prata. Vi delar något unikt, vår relation är unik, underbara söta! Mina bröstvårtor mår bra än så länge, rädd att de skall skrumpna ihop och ramla av.. Drömde att de stod rakt upp när de tog av förbanden..KRAM

    SvaraRadera
  2. Tack för att du delar med dig.

    Kram

    SvaraRadera
  3. Tack för att du skriver om detta! Själv drabbades jag av bröstcancer när jag var 24 år gammal, och 11 år senare utan återfall men med ständig oro går jag på eget initiativ igenom en utredning för att försöka få en förebyggande operation. Får troligtvis besked om en vecka. Jag önskar dig allt gott i framtiden!

    SvaraRadera